LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Inrikes
Lina Engström

  • Sara Mohammad, ordförande i Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, vid manifestation på Pelas minnesdag på Mynttorget i Stockholm den 21 juni i år.
Läsarnas Fria

Hedersförtryck drabbar många unga

En fjärdedel av de högstadieflickor som är födda utomlands får inte delta i alla skolans undervisningsmoment för sina föräldrar. Över hälften av flickorna får inte ha en pojkvän. Ny forskning visar för första gången siffror på hur många som kan leva under hedersrelaterat förtryck i Sverige.

 Det är ungdomarna själva som fått svara på frågor om vilka förbud de har hemifrån och flickor som själva är födda utomlands har flest förbud. Det visar ny forskning av Sara Högdin vid Socialhögskolan. Förbuden gäller både mot att delta i all skolundervisning och att umgås med andra ungdomar på fritiden.

Åtta procent av de 1 200 tillfrågade högstadieeleverna får inte delta i alla undervisningsmoment i skolan, trots att de har rätt till det enligt skollagen. Bland utlandsfödda flickor är siffran 27 procent. Förbuden gäller till exempel mot simundervisning, studiebesök eller idrott. Sexualkunskap är det ämne som flest elever har restriktioner mot – både pojkar och flickor.

Många ungdomar har också förbud mot att vara ute efter skolan och att delta i fritidsaktiviteter. 15 procent av flickorna som själva är födda utomlands får inte vara ute efter skoltid och 62 procent av de utlandsfödda flickorna får inte ha en pojkvän. Av de utlandsfödda pojkarna har 22 procent förbud mot att ha flickvän. Undersökningen visar också att pojkarnas restriktioner minskar ju äldre de blir, medan detta inte alls gäller för flickorna.  

 

Sara Mohammad från Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime tror att antalet hedersutsatta är ännu större än vad Högdins avhandling visar.

– Utifrån våra erfarenheter och de kontakter som vi har dagligen med den utsatta gruppen tror jag att mörkertalet är mycket större. Det finns också de som inte vill komma ut med problemet för att de är rädda eller för att de inte vill spä på rasismen i samhället, säger Sara Mohammad.

Avhandlingen visar också att skolorna behandlar restriktioner från föräldrar helt olika. Två av de fyra tillfrågade rektorerna behandlar alla aktiviteter som obligatoriska och låter inte någon elev slippa undan vissa ämnen. Vissa har löst det med extra information så att föräldrarna vet vad t.ex. en klassresa innebär. Två skolor låter dock föräldrarna bestämma, en av dem helt utan diskussion.

Sara Mohammad talar om kulturrelativism – att svenskar vill respektera andra kulturer och inte lägga sig i vad människor gör.

– Tyvärr är majoriteten av svenskar rädda att bli kallade rasister. De väljer att vara tysta, vilket i själva verket är ett svek mot dem som utsätts för förtryck och våld framför ögonen på oss dagligen, säger Sara Mohammad.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tack alla skribenter!

Som de flesta av er redan vet läggs Läsarnas Fria Tidning ner till årsskiftet. Som vi informerat om tidigare kommer vi att starta en ny tidning, Landet Runt, där medborgarjournalistik blandas med mer traditionell journalistik.

Läsarnas Fria

Barnens jullunch i Luleå räddad

I förra veckan skrev Läsarnas Fria Tidning om hur Luleå kommun, skulle spara in på barnens jullunch på grund av budgetunderskott.

Läsarnas Fria

Luleå kommun slopar barnens jullunch

Eleverna i Luleås skolor får ingen jullunch i år. Det har kommunens skolförvaltning beslutat. Ökade livsmedelspriser och underskott i kommunens budget är skälen till att den populära aktiviteten dras in.

Läsarnas Fria

Amnesty tog revansch i årets Regnbågsparad

Skånes egen pride, den så kallade Regnbågsfestivalen, avslutades som vanligt storslaget med den årliga paraden. Allt från poliser till hardqueers var representerat i tåget som färgade Malmös gator under lördagen. Så även Amnesty som tog revansch från förra årets svaga uppslutning. Tillströmningen ökade med flera hundra procent och banderoller och målade lakan syntes. Så även plakat med budskapet ”Gay rights are human rights”.

Läsarnas Fria

© 2026 Fria.Nu